gikas

Nyss gick jag här och tyckte synd om mig själv. Ines var sprallig till tusen och rev och slet i allt som hon inte får, jag blev sååå trött på att jaga runt och plocka efter henne, kollade på klockan och funderade om det inte skulle bli läggdags snart....

Då fick jag mig plötsligt en riktig "käftsmäll" - i alla fall kändes det så. Programmet Sjukhuset rullade nämligen på tv och när jag kollade dit en stund så visade de Viktor, nästan exakt lika gammal som Ines 1 1/2 år, sittandes i en säng med slangar överallt och inte ett hårstrå på huvudet. Stackars liten hade cancer och vinterkräksjukan :-(  Läkaren sa hoppfullt att "han ser mycket piggare ut nu än igår", men i slutet av programmet berättades att han fått ett återfall som inte den lilla kroppen klarade av så Viktor hann inte bli två år gammal.

Där gick jag och beklagade mig över min lilla skatt som fullt frisk och full av liv springer omkring och leker. Älskade Älskade barn! Med tårarna rinnandes i strida strömmar kramade jag om henne länge och nu känner jag bara en sån oerhörd tacksamhet över att hon får vara frisk, jag jagar henne gärna jorden runt om jag behöver.     

http://www.barncancerfonden.se/