Tuff vecka
Måndag igen och jag har en rätt jobbig vecka framför mig. Ligger back en hel del på flexen, bl a på grund av veterinärbesök och frissan. Dessutom måste jag smita tidigare de dagar som Nils jobbar eftermiddag för att hinna hämta Ines på dagis innan de stänger. Därför har jag nästan fyra och en halv timmar att jobba tillbaka, vilket betyder övertid både måndag, tisdag och onsdag. Torsdag kan jag inte jobba över för då är det möte på dagis och som sekreterare kan man ju inte så gärna smita undan (även om jag mycket hellre hade velat ha en ledig kväll med familjen).
Jag ska också hinna tvätta och packa innan fredag då jag och Ines åker till Skellefteå för att fira pappsen tillsammans med släkten. Jag bli jättekul att träffa dem allihop. Frågan är bara om vi ska ta bilen eller bussen? Det är nästan som att välja mellan pest eller kolerna. Med bil spar vi nästan två timmar i restid, men det kan ju vara jobbigt att köra ensam så långt till större delen i mörker och inte ha en chans att kunna pyssla med Ines om hon blir kinkig där i baksätet. I bussen kan man slappna av lite mer och umgås, men jag är inte säker på att Ines tålamod att sitta still räcker i över sex timmar. Tänk om hon blir tokstörig och högljudd så att alla de andra passagerarna bara vill kasta av oss vid nästa mjölkpall. Norrlandskusten stannar nämligen vid alla sådana på vägen, det är därför det tar evigheter att komma fram. Jag får hålla koll på väder och väglag för blir det dåligt så väljer jag nog bussen ändå.
Jag ska också hinna tvätta och packa innan fredag då jag och Ines åker till Skellefteå för att fira pappsen tillsammans med släkten. Jag bli jättekul att träffa dem allihop. Frågan är bara om vi ska ta bilen eller bussen? Det är nästan som att välja mellan pest eller kolerna. Med bil spar vi nästan två timmar i restid, men det kan ju vara jobbigt att köra ensam så långt till större delen i mörker och inte ha en chans att kunna pyssla med Ines om hon blir kinkig där i baksätet. I bussen kan man slappna av lite mer och umgås, men jag är inte säker på att Ines tålamod att sitta still räcker i över sex timmar. Tänk om hon blir tokstörig och högljudd så att alla de andra passagerarna bara vill kasta av oss vid nästa mjölkpall. Norrlandskusten stannar nämligen vid alla sådana på vägen, det är därför det tar evigheter att komma fram. Jag får hålla koll på väder och väglag för blir det dåligt så väljer jag nog bussen ändå.