gikas

När jag skulle kliva ut genom dörren i morse satt det en skylt där som min omtänksamme sambo satt upp; "Super halt!!!" Jag behövde inte gå många steg för att inse hur rätt han hade, det låg ett tunt osynligt islager på vägen och det var bara ren tur att lyckades ta mig till bilen som står i vår lutande infart. Det gick bra att ta sig hela vägen till stan, men precis när jag kände mig på säker mark nära ingången till jobbet så gled båda benen åt sidan och jag landade riktigt obekvämt med knäna på ojämna stenar. Där rök mina nya leggings, använda EN gång, ett stort hål på ena knäet...och ont gjorde det, men fort upp på benen (hoppas ingen såg). Varför gör man så? Varför är det bara små barn och fotbollsspelare som ligger kvar och ojar sig tills det går över?  

Just nu sitter jag och myser med Ines i soffan och kollar på Äntligen Hemma. Egentligen borde hon sova för länge sedan, men vi ses så kort tid nu när jag jobbar så vi passar på att umgås nu när det bara är vi hemma. Pappa Nils är på möte med jobbet där det är varsel på gång. Han känner sig inte direkt oroligt för egen del, men det är ju jobbigt för alla när företagen drar ner på personal, kollegor som måste sluta.

Då var det faktiskt roligare att sitta hemma och kolla på Karin Mannerståls pysslande på tv:n, den här gången gjorde hon något riktigt fint. Hon limmade ihop bl a ett glas på fot med ett fat ovanpå och spraylackade det vitt. Blev superläckert när det visades sedan med chokladpraliner eller små kakor på. Kolla själv på www.hemmakanalen.se Billigt och bra tips, för udda glas och ett sött fat hittar man ju hu lätt som helst på loppisar.