gikas

- JAA, leka lera! - JAA, titta på hästarna! - JAA, hoppa studsmatta! Det är underbart att se barns iver över enkla saker här i livet. Synd att det inte håller i sig upp till vuxen ålder. Tänk vad härligt det vore om vi också kunde komma med små glädjetjut och hoppa jämfota för de små händelserna. Barn utstrålar verkligen lycka och entusiasm och sånt smittar ju av sig - man blir helt enkelt glad bara av att se dem. 

Ett exempel är i morse när jag först suckade tungt över att bli väckt ganska tidigt, men när jag slog upp ögonen och tittade rakt in i ett brett leeende och kände en liten hand mot min kan man inte låta bli att le tillbaka. Ines brann av iver att få börja dagen och göra något roligt, medan min hjärna genast började rada alla tråkiga "måsten" vilket gjorde mig ännu mer ovillig att kliva upp. Som tur var kunde hon lägga lite av sin energi på sin nyfunna favoritleksak - hänglåset - så jag kunde slumra en liten stund till.
 
Öppna, stänga, öppna, stänga...hon höll på hur länge som helst och hänglåset hängde ( ! ) med överallt. 

Sedan fick vi besök av Annika N och söta Meja som Ines verkligen beundrar. Så kul att få vara med en stortjej som ändå är tillräckligt liten för att vilja leka fortfarande. Nu har de åkt och jag ska ta tag i några av dagens "måsten" innan det kanske kan bli lite barhäng på stan ikväll. Tyvärr ingen dans i sikte. Lite trist att jag sumpade alla logdanser i sommar så måtte det bli några turer i höst i alla fall. Jag saknar verkligen danslivet, det är något som verkligen lockar fram min entusiasm.