gikas

I kväll ska tapeterna upp i källaren och sedan ska allting bäras ner ifrån köket. Nils tänker visst börja riva i morgon. Jag är lite emot det av flera anledningar; dels att vi inte vet säkert om det nya köket kommer på utsatt tid, dels för att det lär ta ett antal dagar bara att montera ihop det. River vi för tidigt så blir vi utan kökets funktioner onödigt länge. Dessutom vill ju jag själv vara med om det stora nöjet att få gå loss med kofoten i det gamla som jag bara avskyr (och det får jag ju inte i så fall eftersom jag jobbar i morgon). 

Vi blir osams bara vi pratar om det som komma skall. Nils är stressad för att han hellre vill komma igång med båten och jag är mån om att processen ska gå smidigt och att slutresultatet ska bli i det närmaste perfekt. Det finns stor risk för halvmessyrer om man ska ha för bråttom och ta genvägar med något så viktigt och dyrt som ett kök, tycker jag.  

Därför är det faktiskt gruvsamt att åka till jobbet och låta honom gå loss här hemma på egen hand. "Äsch- det-duger-bara-det-funkar-mentaliteten" ger mig ont i magen när jag inte kan vara med och dra åt handbromsen ibland. Kalla det gärna kontrollbehov, men i vissa lägen kan det vara bra med lite "split vision" och inte bara köra på även om han faktiskt är duktig på det han gör.

I maj är det båten som gäller säger han och det är maj om vaddå....5 dagar!!!! (Varför lejde vi inte???)