gikas

Jag brukar vara en sann optimist, men nu har jag en gnagande oro för kommande vecka då startskottet går i projekt renovering. Nils har frivecka och räknar med att sätta igång direkt på måndag med att bila upp golvet för att byta avloppsrör i nedervåningen. Ingenting är förberett. Inga nya rör inköpta. Prylar överallt. Mer kaos i kaoset.  

Efter mycket om och men + en stor whiskey som lockbete så lyckades jag faktiskt till sist få Nils att sätta sig ner och åtminstone prata igenom projektet i grova drag så att vi båda har målsättningen klar och i stora drag är överrens om vägen dit.  

Med tanke på att Nils själv har satt "deadline" i april p g a båtbygget och bestämt att han(vi) ska göra allt själv, så var jag extra tydlig i att i så fall SKA det vara klart då, annars får vi ta in hantverkare för att göra resten. Det vore helt klart värt pengarna så vi slipper jobba häcken av oss. Jag känner dessutom min käre sambo rätt väl vid det här laget och hur flitig han än är så hoppar han gärna på annat och tycker att han har "allt tid i världen till att fixa hemma också". Jag kan inte riktigt förstå hur han prioriterar alla gånger för han tjänar ju också på att vi blir klara.            

Mardrömmen vore att vi ska bo i ett halvfärdigt hus i flera år till medan han pysslar med sin hobbies eller fixar åt andra - NO WAY, det kan han glömma! Efter minst 4-5 års väntan på ett nytt kök och en fungerande tvättstuga så nu jäklar är det jag som sätter ner foten! Hjälper inte det så får jag väl ringa den här killen: