gikas

Sedan panelgardinernas intåg så har symaskinen stått oanvänd under flera år. Förr användes den flitigt, inte bara till gardiner utan jag sydde även en del barnkläder och annat smått och gott. Har legat av mig ordentligt vad gäller sömnaden, men det kändes kul att plocka fram den igen. Äntligen ska Andréa:s nya gardiner upp. Hon har ju bott i sitt nya rum ett bra tag nu, men det saknas fortfarande en del fix innan det är helt klart. Sydde en stor, mysig kudde igår. Jag har ju dessutom lovat bilder i bloggen och det kommer - vill bara få allt klart först.

Ines ska på dagis i morgon så då kan jag sy klart utan "hjälpsamma" små händer som man får passa från strykjärn, nålar, saxar och rena sabotage i form av utdragna trådrullar och sånt. Puh! Det märks förresten att hon börjar bli medveten om att hon kan påverka saker och ting nu. Det börjar t o m bli lite småprotester när man ska lämna på dagis, men enligt fröknarna så går det över sekunden efter vi gått. Hon trivs jättebra och det är ju skönt. Hemma kan hon skaffa sig uppmärksamhet genom att hitta på saker som hon vet att hon inte får, jaga hunden, tömma kökslådor och annat bus. Det gör hon mest när det blir lite tråkigt, så hittar man på annat så går det över, men ibland när man har saker som måste göras så kan det bli mer frustrerande än charmigt. Det hänger på tålamodsnivån. Jag är helt övertygad om att barn är så söta bara för att man ska kunna stå ut med dem även när de är som värst, ha ha. Älskade ungar!