Gatufesten fredag
Farmor Gertrud var snäll och passade Ines igår när jag och Nils var på Gatufesten. Vi kom in till stan lagom för att få höra Håkan Hellström´s halvfalska, men ändå sköna stämma från stora scenen. Artister som ger järnet på scen och som verkligen ser ut att trivas där gör alltid ett bra intryck på mig.
Håkan var definitivt sevärd, jag gillade kanske inte alla låtar, men totalt sett var det en höjdare. Att vi dessutom fick sällskap av bästaste Annika L (som jag konstigt nog träffar alldeles för sällan numera) och hennes kille Ronny var skitskoj.
Håkan´s uppträdande krockade tyvärr med Sahara Hotnight´s, men vi gick mellan för att få höra lite av båda. När vi kom tillbaka upp till stora torget och Dalton´s tältet så var det två, lätt överförfriskade musiker som satte sig bredvid och den ena började surra med mig. Frågade vad jag gillade för musik och vilka mina idoler var. Jag svarade att jag hellre fastnar för specifika låtar än för artister och enskida musikgenrer. - Min idol är den där killen, sa mannen och nickade mot sin polare som satt och halvsov bredvid Nils på andra sidan bordet. - Vet du vem det är? sa han sen. Jag kände visserligen igen människan på något sätt, men det var inget namn som poppade upp trots att jag grubblade som en galning (eftersom min bordsgranne började himla med ögonen som om jag vore världens mest okunniga). Det värsta var att många som gick förbi klappade honom på axeln och en ung grabb satte en plastguitarr i hans händer så det var troligen så att det bara var Nils och jag i hela tältet som inte hade en aning om vem vi satt bredvid, pinsamt. Fast hur det nu var så började Nils och han att snacka och då visade det sig att de delar samma polare i Anders från Rätansbyn i Jämtland. Världen är bra liten ibland. Vi vet fortfarande inte vem han var, men strunt samma han var ändå så full att han knappt gick att prata med.
Avslutade kvällen med att lyssna till några andra jämtar som alltid skapar bästa partystämningen; Ständut Blakk.