gikas

Usch vilken jobbig vecka! Ingen som möter i dörren när man kommer hem och ingen som kommer tassande till sovrummet när man ska gå och lägga sig. Jo, Ines kommer förstås som vanligt strax efter midnatt, men ingen liten vovve. Alla saknar honom, Ines säger det ofta och det skär i hjärtat varje gång. Hon har ju levt med Egon hela sitt liv och han var allt en rolig liten kompis, utom när han blev sur och nafsade förstås, det var inte ok. Favoritleken för båda var kurragömma, då hade de verkligen kul tillsammans och hade inte mamma sagt nej till mer hundgodis så hade de kunnat leka hur länge som helst. Blir tårögd bara jag tänker på det.

 

Ser fram emot helgen och hoppas det händer något trevligt som vänder humöret uppåt. Om inte annat så ska jag försöka röja bort lite ur garage och förråd så kommer det definitivt att kännas bättre efteråt. Nu ska jag leta reda på inredningstidningen jag fick med Kosta Boda-skålarna, krypa ner under täcket och segla in i drömmarnas värld. Sov gott allihop!