gikas

 
Nu är det Andréa:s tur att ta körkort så därför var jag och hennes pappa med på handledarkurs igår hos bilskolan. Kändes som ett otroligt slöseri med både tid och pengar att behöva gå samma 3-timmars kurs som vi redan varit på med Pontus för två år sedan...och dessutom betala 400:-/person...igen. Fast reglerna är sådana att man måste gå kursen tillsammans med eleven. Den regeln var dock på väg att ändras tack och lov, men inte förrän till hösten trodde de. Bara att gilla läget alltså. Jag hann precis iväg till Gangstar-partyt jag skulle hålla direkt efteråt i Töva.

I går ringde Kontorsfixarna igen och hade presenterat mig för en arbetsgivare. De nappade direkt och redan i morse fick jag komma på intervju. Jag sov dåligt i natt och var jättetrött då klockan ringde, men efter lite piff och pepp i bilen på väg till stan så kvicknade jag till och stegade in med ett leende på läpparna som sig bör.

Kände att intervjun gick riktigt bra och fick positiv respons från den potentiella arbetsgivaren (får ej nämna vilken av sekretess-skäl innan det är klart, vilket är en policy hos Kontorsfixarna). Han skulle dock träffa en tjej till och dessutom överväga om en f d anställd som sökt igen skulle få komma tillbaka. Det är i alla fall ett graviditetsvik på allt mellan 6-18 månader det handlar om och ev fortsättning med tanke på att de har så mycket att göra just nu. 

Jag får mest troligt besked redan nu i veckan och om jag får jobbet så börjar jag redan efter helgen. Det blir ett spännande samtal att vänta på..... 
 

Första dagen på en vecka som kommer att bli ganska händelserik. Idag väntar jag ett jobbsamtal, jag ska gå handläggarkurs på körskolan med Andréa och hennes pappa och jag har en Gangstar-visning direkt efter det. Hoppas att Nils kommer hem från fjällen i hyfsad tid så han hinner ta hand om Ines innan partyt annars får jag problem.  

Jag hade svårt att sova i natt och var jättetrött när Ines väckte mig, därför var det skönt att vi hade möjlighet att ta det lugnt på morgonen i alla fall. Älskar dig, go-gumman min!
 

Vid min ålder är det ju knappast superviktigt med födelsedagen längre, man sätter inte gärna in en annons i tidningen och skyltar med det liksom. Fast ändå, en sån här tråkig födelsedag har jag nog aldrig haft tror jag. Ingen av barnen hemma (förutom Ines), Nils i Vemdalen, ingen tårta, inget fika. Jag hasade omkring i byxor med fula knän hela dagen och tog mig inte för någonting. Det blev en riktigt slö söndag. Både Ines och hunden klagade på trista mamman. 

Nils hörde jag faktiskt inte ett knyst ifrån förrän sent på dagen och med tanke på att han sumpade firar-middagen redan innan han åkte till fjälls så ska jag inte sticka under stolen med att jag blev lite besviken...igen. Nils är bra på mycket, men betyget i uppvaktning/romantik ligger just nu på IG. Skärpning tack! 

Många säger att de avskyr att fylla år och helst vill att födelsedagen ska gå omärkt förbi, de vill aldrig bli äldre än 25. Jag tänker inte riktigt så, för vilken lycka det är om man får leva riktigt länge - klart man ska fira! (Lite lagom i alla fall). Tack alla goa vänner som grattis-hälsat, kram på er!  

"Varje ålder har sin tjusning och den som lever får se"       

Undrar vad tänkte med när jag bokade ett bord på Barnklädesloppisen på Majskansen i Njurunda utan att förbereda ett dugg innan??? Därför blev det en extremt körig morgon nu då jag skulle iväg. Det blev nog bara tre timmars sömn efter krogkvällen då lill-bruttan naturligtvis väckte mig rekord tidigt och inte somnade om förrän strax innan väckarklockan ringde.

Jag masade mig upp och insåg att det skulle krävas en övermänslig simultanförmåga om jag skulle hinna med allt jag borde göra. Som tur var så fick jag med mig Ella och hennes kompis som hjälpredor. Jag hann i alla fall hyfsat klart då de första besökarna strömmade in. 

Ines var lite blyg i 10 minuter men sen sprang hon från bord till bord och charmade folk. 

Jag sålde väl inte så jättemycket, men det var rätt så kul ändå. Ines hade roligt, folk var trevliga och jag fick med mig några riktigt bra fynd hem också. Därför blev nog slutresultatet i det närmaste plus minus noll skulle jag tro.

   
Det bästa fyndet var nog det här, ett rejält stall i trä för bara 50:- som Ines hade jättekul med.

Det var två mycket trötta tjejer som kom hem (Ella åkte till sin pappa), men jag lyckades ändå hålla mig vaken för att blogga och sällskapa med Andréa framför Millenium-serien som går på tv nu. Riktigt bra faktiskt. Nu ska det bli underbart att få krypa i säng och förhoppningsvis sova några timmar längre än förra natten.

Gäller att komma ihåg att ställa fram klockorna nu också.  

Jag hade tur och fick barnvakt i sista minuten av "Andréna" för jag var lite inne på att haka på partypinglorna mina som skulle ut på krogen. Vanja hämtade mig och bjöd på en makalöst god gryta hemma hos sig. Den måste jag bara bjuda Nils på när han kommer hem. (Jodå, vi är på god fot igen och restaurangfadäsen är glömd). Får se om jag kan ordna recept och bild åt er senare om jag lyckas återskapa grytan.

Efter middagen fick vi skjuts in till stan och började på Casinot med lite styrdans till Black Jack´s orkester. Fast även denna gång var publiken inte den vi hoppats på så vi gick ganska snabbt vidare till Stadshuset där de andra tjejerna redan var inlösta. Jag vet inte vad det var, men jag var nog inte riktigt på partyhumör och kände mig helt fel klädd i min fladdriga tunika och jeanstights som hasade ner hela tiden. Det var trevligt, men ingen riktig höjdarkväll. Jag känner mig lite trött på krogköret och längtar efter en riktigt bra danskväll. Tantvarning eller...? 

 

I går åkte jag och Ines till ögonmottagningen ungefär samtidigt som Nils åkte till Vemdalen över helgen med ett gäng grabbar från jobbet. Jag vill också åka till fjälls, jag har inte stått på ett par slalomskidor på år och dag. Det måste ha varit någon gång innan Ines blev till. Däremot var vi i Björnrike när hon var bebis, men då åkte jag inget. Får satsa på nästa vinter för då kanske stumpan är redo att testa lite skidåkning också. I nuläget har hon ju t o m problem att gå på snön så nu känns det inte aktuellt.

Ögondoktorn förklarade att det inte alls är konstigt att hon upplevs lite vinglig och klumpig ibland, det är tydligen vanligt bland skelningsbarn och särskilt när de har så dålig synskärpa som Ines. Det beror främst på problem med avståndsbedömningen. Nu funkar det riktigt bra med glasögonen, de sitter på mest hela tiden så hon verkar ha vant sig vid dem. Hon klarade testerna ganska bra, men inte 100%-igt vilket inte var något att bekymra sig över. Det är tydligen svårt att få fram exakta värden på glasen på så små barn. Det blir en ny kontroll om 3 månader.  

Jag är så korkad, hur kunde jag puscha för en ny skoter när Nils redan har en älskarinna - båten? Nu är jag bara typ trea i hans kärleksliv.

Skotern tog en hel dag i anspråk när den skulle hämtas + ett helt dygn när den skulle provas i stugan. Direkt när han kom hem så har dagarna gått till båtbygget och nu på fredag sticker han till Vemdalen i fyra dagar med grabbgänget och missar min födelsedag på kuppen. 

Det var väl lite av den anledningen som vi planerade in en middag ute på restaurang i kväll efter båtbyggandet. Han skulle ringa sin mamma om barnvakt och om hon inte kunde så skulle vi försöka komma iväg tidigt så Ines kunde hänga med utan att bli för trött. Jag planerade att klä upp mig ordentligt och kollade efter ett lämpligt ställe att gå till.  

Timmarna gick och jag hörde inget hur det gått med b-vakt, Ines blev mer och mer gnällig och han dök aldrig upp den tid han sagt och gick inte att nå. Till sist ringde han och var äntligen på väg hem, det hade krånglat och han var tvungen att göra klart...hade inte ens ringt sin mamma. Vid det laget hade jag blivit tvungen att fixa spagetti och korv (för alla barn höll på att hungra ihjäl) och vår mys-kväll kändes ordentligt avslagen. 

Karlar - hur tänker de ibland? Med tanke på den hurtiga tonen när han äntligen hörde av sig så verkade han dessutom inte alls inse att han gjort bort sig på något vis. Jag däremot var skithungrig och arg som ett bi för att han lämnat mig i total ovisshet (jag kunde ju inte äta utifall barnvakten ändå var fixad).     

I morgon har han faktiskt lovat att stanna hemma, men då har inte jag så mycket tid över för då har jag några jobb att söka, några leveranser och ett långväga Gangstar-party på kvällen som ska förberedas. När han sedan kommer hem från fjällen har vi en dag på oss att packa för då ska vi vara flytthjälp i Stockholm två dagar och sedan raka vägen till älskarinna nr 2 igen - skotern i stugan och grabbgäng nr 2 som är där samtidigt med oss. Jag åker faktiskt med då och det är ju hyfsat för efter påsk börjar skiftgången igen, både på Korsta och på båtvarvet. 

Den där mysiga restaurang-middagen på tu-man-hand får jag nog vänta lääänge på...... har bara ett ord för det: BESVIKEN!!!