gikas

Av olika anledningar har jag sovit rätt lite de tre senaste nätterna så jag känner mig ganska sliten. Till råga på allt så ligger vi i som attan på jobbet nu inför butikernas inventeringsperiod, mycket som måste göras innan. Lite typiskt att jag bokat in två långa frisörbesök just denna vecka (och därför får lov att jobba in den tiden jag missar) när Nils dessutom åker på älgjakt nästa vecka så att man helst av allt hade velat vara hemma. Nu har jag jobbat över idag och i morgon blir det också några timmar extra. "Vill man vara fin får man alltså lida pin".

Hann bara hem och krama alla en snabbis och slänga i mig lite mat innan det var föräldramöte på Ella´s skola i ett par timmar. Hade svårt att hålla gäspningarna inne för jag kände mig så trött, men Ella´s klass hade en rätt kul mentor (så kallas lärarna nu för tiden) så han fick mig att piggna till lite med sina skämt. Hon var till en början jättebesviken på klassindelningen och ville absolut byta till samma som bästisarna, men jag tror att hon börjat tveka mest för att lärarna verkar så bra i hennes nuvarande. Klok tjej som tänker så för det är ju trots allt jätteviktigt att man trivs med dem. 

När jag kom hem var det lite hushållsgöra och annat pyssel innan jag äntligen kunde pusta ut lite. Måste säga att sängen känns riktigt lockande nu.....sov gott allihop <3
     

Mjukstartade med en kort dag på jobbet efter semestern. Skulle nämligen till frissan och då är det ju toppen med flextid. Höstruggigt ute så nu tyckte både hon och jag att det skulle passa med lite mörkare hår. Jag har inga andra invändningar mot det mörka än att det måste vara lite ljusare slingor upptill för att mitt naturligt blonda hår inte ska synas så snabbt i utväxten. (Ja ja, ett och annat grått hårstrå börjar det väl bli också).  
 

Jag ska faktiskt på återbesök på fredag och vad jag ska göra då får ni se resultatet av senare.

Kram och sov gott! PS. Svårt att komma i säng i tid när man har en skiftjobbande sambo som kommer hem tvärpigg strax före elva och inte alls är beredd att gå och lägga sig förrän han fått varva ner i minst en timme.

Lysnatta igår var ett farväl till sommaren och till min semester som fick ett mycket trevligt avslut måste jag säga. Vanja hämtade upp mig och en tjej till innan vi tog plats på hennes glasveranda för var sin uppfriskande Mojito och lite smarriga tilltugg.
 
Lite fix innan det var dags att gå vidare.

Juniskärscaféet var målet för kvällen, men på vägen stannade vi till hos ett par av Vanjas vänner som också skulle med. Måste få berätta att deras hem var något av det mest imponerande jag sett. Fjärran från den vita franska stilen, med varm, mysig färgskala och ett otroligt smakfullt sinne för detaljer. Precis allting passade in perfekt. Hela huset var helt unikt och går nästan inte att beskriva utan måste helt enkelt ses. Vi hittade husets ägare uppkrypna under filtar på altanen och det visade sig att de var minst lika varma och trevliga som sitt hem. 
    
Vi bjöds på varsin Piggelin-drink och den kan jag verkligen rekomendera. Vaniljvodka, 7up och en vanlig Piggelin is-glass som kyler och smaksätter i glaset - smart och smarrigt till tusen.

Bättre sent än aldrig kom vi ner till Juniskärscaféet och där slöt Nils upp som nyss gått av skiftet. Äntligen mat, specialaren med räkor, rökt sik, lax och strömming smakade toppen.


"Leka bör man annars dör man", he he.


Arbetskollegor och polare, Johan och Nils.

Som vanligt stod Alex och Mepen för underhållningen och såg till att stämningen var på topp.  

När cafeét stängde så blev det efterfest i det fantastiska huset, varmkorv och en ny Piggelin. Två frågetecken hängde dock i luften; Var tog Vanja vägen och skulle Mia kunna förlåta oss för att vi lyckats gjort en "springnota"? Nöjda och glada åkte vi i alla fall hemåt vid halv två (lite synd om Nils som skulle upp och jobba igen kl 07). 

I bland går en vecka så fort, men den här resan var så skön och innehållsrik att det kändes som att vi var borta längre. En helt perfekt semester med andra ord, vi är jättenöjda. Flyget hem gick kl 01.25 på natten så vi hade en hel dag att nyttja innan anslutningsbussen skulle gå. Det blev några timmar vid poolen innan vi åkte in till gamla stan och shoppade några små presenter att ta med hem till våra nära och kära.  

Innan solen gick ner hann säga adjö till min grekiske läckerbit i foajén och till de vackra blommorna som prydde hotellets gångar.





Hej då Rethymnon och Kreta - hoppas vi ses igen!

När vi såg att det stod ett anslag på hotellet om Grekisk afton så kändes det som en självklarhet att anmäla sitt intresse. Det var buffé och uppträdande för bara 2,10 euro per person och jag måste säga att man fick mycket för pengarna. Eller vad sägs om det här:


Det fanns hur mycket som helst att välja mellan och det var inte utan att man fick lite beslutsångest med vetskapen att man omöjligt skulle orka smaka på allt.

Det var en kvinna i 55-60 års åldern som spelade och sjöng under måltiden. Även om hammondorgeln och låtarna var lite i töntigaste laget så hade hon en fantastiskt vacker röst och sjöng mycket på franska så jag blev nyfiken på hennes levnadshistoria. Efter showen såg jag till att få veta lite mer....

Dansgruppen visade typiska grekiska folkdanser och alla som ville fick prova den mest välkända - Zorba. Vi ville.

Hittills under veckan hade det gått ganska bra med Ines så långt borta, men när en massa söta småtjejer i färgglada klänningar (ni skymtar några av dem på scenen) dansade och lekte framför oss så kom det en tår i ögonvrån av saknad efter min egen lilla skrutta. Hon skulle säkert ha hakat på de andra om hon varit med.  

Jag tror Nils och jag är överens om att dagsutflykten med Katamaran var det bästa på hela veckan. Vi lyckades boka de två sista platserna så vi hade tur som kom med. 
 

Vår trevliga grekiske kapten berättade att vi också hade tur med vädret för normalt sett så brukar det blåsa betydligt mer i augusti. Nils kände sig lite kluven till de uppgifterna för han insåg att det hade gett bättre förutsättningar för segling.

  
De andra ca 18 personerna ombord var en familj med två ungdomar från London och resten uppspelta fransmän. Först styrde vi rakt ut mot horisonten för ett Medelhavsdopp på ca 120 meters djup. Jag vågade inte bada då för strax innan hade Nils lagat min bikiniöverdel provisoriskt med ett snöre då plastfästet plötsligt gått av. Nils däremot tvekade inte till erbjudandet.  
  

De som ville fick tolka en stund efter båten i låg fart när turen gick vidare mot en fantastiskt charmig vik.  



Här la vi ankar en timme för snorkling i det klara, turkosa vattnet. För min del innebar det en ny utmaning eftersom jag också ville kasta mig i som alla de andra men inte riktigt vågade. Den provisoriska bikinilagningen verkade hålla, så med den vetskapen bestämde jag mig i alla fall för att simma lite trots att jag sällan gör det där jag inte bottnar. Fast här såg man ju i alla fall botten och kaptenen lovade att det var hajfritt. 
   
Nils peppade att jag skulle prova ett cyklop och efter den sedvanliga betänketiden (och en avslappnande Ouzo) så tog jag mod till mig och testade. WOW - det var fantastiskt! Att man inte har gjort det här tidigare (kanske för att man kommer från en hel familj med badkrukor).  

Vad som hände efter snorklingen berättar jag mer om i nästa inlägg....forts följer.... 

Rethymnon är Kretas 3:e största stad och det är en universitetsstad. Det mest slående är den 2 mil långa stranden som ser ut att aldrig ta slut.

I hamnen låg ett "äkta" piratskepp som man kunde göra dagsturer med.

Kyrkor fanns det gott om och just den här mindre varianten låg granne med vårt hotell.

En riktigt mysig stadsdel var gamla stan där det fanns åtskilliga tavernor, små butiker och pittoreska gränder.
  
Pizzabudens fordon var vanligt förekommande på stadens gator - där grekerna för övrigt körde som galningar.

Måste visa utsikten från ett av våra favoritmatställen, härliga färger eller hur?

Här är vi på samma plats och tittar mot solnedgången över hamnen.

En kvällsbild över tavernorna i hamnen där de flesta inte helt otippat hade fisk som specialitet på menyn.

Den fantastiska maten (och drycken) i Grekland är ett kapitel i sig så det återkommer jag till i ett senare inlägg. Ska självklart också berätta mer om vad vi hade för oss under veckan. Jag har bl a spräckt mina gränser i fler än ett avseende kan jag avslöja.  

Hade allt lite pirr i magen när vi stod där på Arlanda redo att åka på resan till Rethymnon, Kreta, som vi bokat för bara några veckor sedan. Vet inte om pirret berodde på ovanan att flyga eller det jobbiga i att vara ifrån Ines en hel vecka.

Jag tror att naturen har sett till att ju äldre och mer självständiga barn blir, desto längre perioder känns det ok att vara ifrån dem även om man ofta tänker på dem allihop. Eftersom Ines inte inte är så gammal så visste jag att det skulle bli lite jobbigt - mest för mig. Barnet i fråga vinkade bara glatt och spanade efter flygplan och med tanke på att jag kände mig säker på att hon skulle ha det toppen hos mormor och morfar så klarade vi avskedet utan tårar. 

Flygresan gick bra och strax före midnatt landade vi på Kreta och det var som att kliva in i en bastu när hettan slog emot en. Första känslan blev lite ångestladdad för det var nästan lite svårt att andas. Som tur är anpassade man sig snabbt (och överlevde troligen tack vare ac i fordon och på hotellrummet). Det så mörkt när vi kom men dagen efter upptäckte vi att hotellet Ibiscos Garden såg ut såhär. 
    

Här är utsikten från vår balkong. Hade haft en perfekt utsikt över både hotellets pool och havet längre bort om det inte varit för den höga växten mitt framför. Nu kunde man bara skymta detta, men det lilla vi kunde se var inte fy skam det heller.

Poolen var förhållandevis liten, men annars var det hur fint och fräscht som helst.